Bjursträsks historia

 

 

Texten nedan är från Brage Lundström, du hittar mer på hans hemsida (där du även kan beställa hans böcker m.m.) och kan även e-posta direkt till honom. Brage tar gärna emot synpunkter och kompletteringar om Bjurs och du kan även få en 'antavla' tillsänt dig baserat på de uppgifter om ca. 50 000 individer som han har - e-posta bara över dina personuppgifter direkt till honom. (Juli 2008).

 

 

 

Bjursträsk by i Nederluleå församling

 

Bjursträsk by ligger i Nederluleå församling i Luleå kommun. Byn ligger några kilometer från mittpunkten, i det som numera benämns fyrkanten – Luleå / Boden / Älvsbyn / Piteå. Den vältrafikerade vägen mellan Luleå och Älvsbyn passerar genom byn, mellan de två sjöarna med namnen Inre och Yttre Bjursträsk.

Byn består av gårdar med fastighetsbeteckningar Bjursträsk och Alvik, vilket visar att den ligger inom den väldigt mycket större och äldre Alvik by. Bjursträsk bys ägor gränsar bl.a. mot Piteå kommun och byarna Rosfors, Klöverträsk, Hällfors och Alvik.

Tidigare var man främst på grund av vägförbindelserna och arbetstillfällen orienterad mot Piteå socken. På ca en kilometers avstånd ligger den gamla bruksorten Rosfors och ytterligare sju kilometer söderut ligger Sjulsmark. Under Rosfors bruks storhetstid fanns vägförbindelse mellan Selets bruk över Klöverträsk, Krokvattnet och till Rosfors samt vidare ner till Piteå. Rosfors bruk ägde fram till dess konkurs ett flertal gårdar i Bjursträsk. Posten hämtade man under lång tid i Sjulsmark. Man döpte och begravde bybor i Öjebyn och senare i Porsnäs när Norrfjärdens församling och kyrka tillkom.

Bjursträsk nämns första gången, enligt prosten Albert Nordberg i Gammelstad, i 1765 års skriftebok. Bjursträsket (Alviks nybygge) hade då Nils Nilsson med hustrun Maria Thomasdotter och deras son Johan, som nybyggare och brukare. Det är oklart (i varje fall för undertecknad) varifrån Nils Nilsson och hans hustru kom, liksom var sonen Johan är född. I

1775 års Jordebok för Västerbotten, anges för Bjursträsk: ”Efter resolution 8 juli 1755 fått tillstånd upptaga nybygge, efter 40 års frihet skattar 1795”.

I Landskapshandlingarna från 1500-talet finns redovisat skatt från fisket från olika sjöar inom landskapet. Under förteckningen över träskfisket nämns ett fiskevatten jag tolkat till, "Biurträsket/Krokvatn". Huruvida detta är de två Bjursträsken och det näraliggande Krokvattnet har jag inte kunnat fastställa. Andra lokaliserbara sjöar ligger inom nuvarande kustkommuner högst ett antal mil in i landet.

Att det tidigt varit människor i Bjursträsk - jägarfolk och/eller samer - framgår av det fynd av en s.k. båtyxa som Andreas Burman fann på träskets norra strand. Yxan förvaras på Statens historiska museum i Stockholm.1928 fann Algot Wikström vid plöjning en ”eldslagningssten”. Av Statens historiska museum har den daterats till folkvandringstiden (400-800 e Kr).

Namnet Bjursträsk anses komma från Biur som är en gammal benämning av Bäver. Namnet tyder på att det bör ha funnits många Bävrar i och vid sjön, sannolikt vid utloppet, i Bjurbäcken. Under de senaste åren, då bävrar åter finns i våra trakter, finns ett bestånd i Bjurbäcken.

Omkring en km från utloppet ur Inreträsket, låg tidigare en av Alviksbönderna ägd såg anlagd 1727. Denna beskrivs i kapitlet om skogsbruket, i undertecknads bok ”Sjulsmark och byarna runt om”, där en beskrivning av Bjursträsk finns med. Bengt Johansson i Långnäs, en av de kända bygdeforskarna i Alvik/Långnäs, har funnit lämningar från denna såg och skriftligt beskrivit den.

I "En gammal Norrbottensbygd” del 1, skriver Albert Nordberg: ”En "sågqwarn" fanns 1785 i den s.k. Bjurbäcken, 1/2 mil sydväst från Ale by. Den var skattlagd till 13 tolfter grovbladiga bräder och ägdes av 25 bönder i Ale, Långnäs och Alvik. År 1794 gingo 16 bönder i Alvik och Långnäs in till Kungl. Maj:ts befallningshavande med begäran om förbud för denna sågs ägare att fortfara med att såga bräder av skog, som togs från byarnas skogsmark, vilken ännu var odelad. Sågägarna hade till sågen framfört icke mindre än "3.000 stycken sågblockar". I sågdammen hade några från Måttsund och Antnäs samt en från Ersnäs "tvänne Sqvaltqvarnar", som gingo höst och vår".

Från 1838 finns en överenskommelse rörande kolning i dessa byars skogar. ”Den som ville verkställa sådan skulle äga rätt att använda all liggande skog, vare sig vindfällen eller tullar, och så mycket rå skog, som fordrades till risning av kolmilorna, mot en avgift av 5 riksdaler riksgälds för varje mila, som var 15 famnar i omkrets. Innan milan risats, skulle kolaren ombesörja syn å densamma av två opartiska män och en byaman. stående skog, torr eller rå, fick ej brukas till mila, då var denna förbruten.”

 

Den sannolikt äldsta kartan över Bjursträsk är från 1798. I beskrivningsdelen finns en tabell som redovisar Nils Nilssons och sonen Johan Nilssons brukningsarealer. Den finns i boken ”Sjulsmark och ...”.

 

Kartan har följande rubrik;

 

"Carta öfwer De Båda wid Bjursträsket belägna Krononybyggen Nr 1 o 2 uti Luleå Socken och Westerbottens Höfdingedöme, Affattad år 1798."

 

"Dessa krono Nybyggen äro ifrån Kyrkan belägne 3 1/2 mil och ifrån närmaste kiöpstad och lastageplats 4 1/2 mil. Fiske till husbehov i Inre o Yttre Bjursträsket. Godt mulbete och Skog till husbehof hvaraf dock något af den senare, till tjärbränneri kan användas. Luleå i Bjursträsk den 30 juni 1798. Anders Bergström genom dess vicarius Carl Bergström

 

 I ett protokoll från 1826 kan överlåtelse av Bjursträsk 2 följas.

 

"Protokoll hållet vid Provisionela Skattläggningarne uti Luleå Socken den 8de December 1826.

 

§ 1 S.D. Igenom kungörelse af den 13de sistl. oktober hade åboerne å Bjursträsks krono Nybygge No 2, hwars frihets år med år 1825 uphörd och således innevarande år bör träda i skatt blifwit kallade, att denne dag tillstädes komma, försedde med de handlingar som i mer, elller mindre mån rörde deras nybygge. Och sammanträdde nu, för ofwannämnde ändamål, ej mindre undertecknade Tjenstförrättande Krono Fogde och Häradsskrifware, än Expeditions Fogden L U Öqvist och Krono Länsmännen G Öqvist, tillika med Edsvurne Hemmansegaren Nils Almqvist i Gamla Staden och Extra Nämndemannen Olof Bentzlin och Förrättningen aflopp sålunda:

 

§ 2 Bjursträsk Nybygge No 2 är beläget 3 3/4 mil ifrån Sockne Kyrkan och är vid innevarande års Taxerings Förrättning värderat till 469 Riksdaler Banco afmätt till afwittring af Herr Förste Landtmätaren Bergner i sammanhang med No 1 år 1798, hwarvid 1/4 Mtl för hwardera föreslagits.

 

Härwid infunno sig Nils Olofsson och Hans Petter Wikström och upgåfo, att Nils Olofsson igenom Bytesbref med Pehr Jacobsson, den der Nybygget med laglig rätt innehaft, först Nybygget åtkommit och sedermera öfwerlåtit 1/4 del deraf till Wikström, med hwarken Nils Olofsson eller Wikström sade sig sökt, eller erhållit någon Commision; De af Förrättningsmannen, som om detta Nybygge egde enskildt kännedom, trodde, att detta Nybygge bör åsättas 1/4 Mtl skatt, och som detta skattetal jemväl är enligt med det af Landtmätaren föreslagne så antogt 1/4 mtl vara det mäst lämpliga; Hvarjemte en Krono Tionde af 12 kappar bestämdes att utgå från och med detta år.

 

 År och dag, före skrifne.

                      E Björzell E Sundbaum Nils Almqvist Olof Bentzlin

 

Granskad i Landskontoret utan anmärkning betygar

Ex officio ??Sverdin

 

 Det har funnits många olika ägare, brukare och boende i Bjursträsk under årens lopp. Av det studerade materialet har det många gånger varit svårt att klart fastställa vilka gårdar det handlat om. Vid 1863 års Laga skifte redovisas följande ägare av de då fem gårdarna med Bjursträsk som fastighetsbeteckning:

 

1a Bjursträsk 1/8 Mantal (Petter) eges af Rosfors Bruks Bolag.

1b Bjursträsk 1/8 Mantal (Bergmans) eges af Anders Bergman.

2a Bjursträsk 1/8 Mantal (Burmans) e g e s af Rosfors Bruks Bolag.

2 Bjursträsk 1/16 Mantal (Danielssons) eges af Samuel Danielsson.

2 Bjursträsk 1/16 Mantal (Wikströms) eges af Nils Petter Wikström

 

Från ca 1825 fanns gården Alvik 19, vid sydvästra sidan av yttre träsket. Vilket år Alvik 6, Abborrviken är oklart, Inre träsket än mera.

 

BJURSTRÄSK 1

Enligt den ¨ldsta husförhörslängden för åren 1776-1805 bebos Bjursträsk 1 av Bonden Nils Nilsson, med Hustrun Maria Thomasdotter. De hade fem barn enligt efterföljande sammanställning. Äldsta sonen Johan Nilsson blir nästa ägare. Han var gift med Brita Olofsdotter från Alvik 9 och de hade sju barn. Äldsta barnet var Brita Maria född 1786 och som sedermera blev gift med adelsmannen Clas Samuel Lybecker.

På den väldigt svårtolkade husförhörslängden finns ytterligare åtta personer antecknade. Sammanlagt fanns det 23 personer boende på Bjursträsk 1 - nuvarande Bergmans - under dessa nio år, under hela eller delar av tiden.

Johans och Britas äldsta son, Nils Petter Johansson blir nästa ägare. Han var skriven ensam på fastigheten från omkring 1810 fram till omkring 1830 då fastigheten Bjursträsk 1 delas upp i två fastigheter på 1/8 mantal vardera. Nils Bergström hette den som var boende på den andra delen, som bör vara "Petter".

Nils Petter var gift med Maria Christina Larsdotter från Svartbjörsbyn 1. De hade inga egna barn. De tog därför hand om en av döttrarna till Nils Petters äldre syster, Anna Cajsa Johansdotter. Hon hade 1814 gift sig med änkemannen och bonden Per Mathsson i Ale. Han hade i sitt första äktenskap 5 barn och med Anna Cajsa 7 barn. De hade bl.a. en son som var född 1819, vilken de gav namnet Claes Samuel, efter baronen med samma namn som några år tidigare gift sig med Anna Cajsas äldre syster.

Eva Stina Persdotter, född 1820 på Ale 3, blev arvtagare till hennes morbrors gård. Eva Stina gifte sig med Anders Christoffersson Bergman, född på "Törfast" - Sjulsmark 3. Gården som vid laga skiftet flyttades till Brännlandet. Eva Stina och Anders hade sju barn. Äldsta sonen Carl Johan Bergman övertar gården. Den andra sonen, Nils Anton Bergman, gifter sig med Sofia Mathilda Ahlqvist och erhåller en avstyckning - Nygården. Dottern Maria Wilhelmina Bergman, gifte sig med Nils Olof Nilsson på Sjulsmark 4 - ”Swiddja”.

 

I 1854 -1863 års husförhörslängd anges den gård som Nils Bergström bebott tillhöra Rosfors bolag, med Samuel Danielsson som boende.

Laga skifte ägde rum omkring 1870, då Bjursträsk 1 gavs benämningarna 1:2 och 1:3. Den senare tillhörande Nils PetterJohanssons måg, Anders Christofferson Bergman.

I 1864 -1873 års husförhörslängd bebor Anders Christofferson Bergman 1/8, Carl-Johan Bergman och Nils Anton Bergman 1/16 vardera av Bjursträsk 1. Nils Nilssons nybygge var därmed delad i tre fastigheter.

Carl Johan Bergman som blev nästa brukare gifter sig med Magdalena Erika Öberg från Krokvattnet. De hade sju barn. Den äldsta sonen Johan Anton flyttar till en avstyckning - ”Antors”. Den näst äldsta August Robert övertar gården. Dottern Erika Wilhelmina gifter sig med Johan Lundström, undertecknads farfar och bosätter sig vid den södra sidan av träsket.

1885 -1894 har utöver Carl Johan och Nils Anton Bergman tillkommit August Johansson och August Pettersson, alla med 1/16 mantal. Karl Johans gård benämns 1:4, Nils Anton har 1:5. Senare har fastigheten 1:2 delats upp i 1:8, 1:9, 1:10 och 1:11 med vardera 1/32 mantal. August Johansson var född i Krokvattnet (familj 12/8 i Krokv. i boken ”Sjulsmark och byarna...”). Hustrun kom från Älvsbyn. August Pettersson och hans hustru kom båda från Älvsbyn.

 

August Robert Bergman var alltså ny ägare av gården. Han gifte sig med Johanna Augusta Wikström från Ale. De hade sju barn.

Sonen Ivar Bergman blev ägare av gården efter August Robert. Han gifte sig med Lotten Paulina Lundgren från Sjulsmark, undertecknads moster. De hade åtta barn. När detta skrivs ägs gården av Ivars och Lottens yngsta barn, Margareta och hennes man Jan Erik Johansson. Han är född på Wiklundsgården, en del av Sjulsmark 3 som gränsar mot Rosfors och som ägts av hans föräldrar, Fingal Johansson från Hälleström och Astrid Wiklund från Wiklundsgården.

 

Stamfastigheten Bjursträsk 1 har i rak följd brukats och ägts av:

1. Nils Nilsson

2. Johan Nilsson (Nils son)

3. Nils Petter Johansson (Johans son)

4. Anders Christ. Bergman (N.P J:s systerdotters man)

5. Carl Johan Bergman (Anders son)

6. August Robert Bergman (Carl Johans son)

7. Ivar Bergman (August Roberts son)

8. Margareta Bergman/Jan Erik Johansson (Ivars dotter och måg)

 

På ekonomiska kartan benämns gården ”Gammelgården” och har fastighetsbeteckningen 1:4.

 

Förste Bjursträskare med släktnamnet Bergman var som tidigare redovisats, Anders Christoffersson Bergman, som föddes 1815 på Sjulsmark 3 (Törfast på Brännlandet). Han var son till Christoffer Johansson och hans hustru Christina Johansdotter.

 

Nygården

Det var Nils Anton Bergman, son till Anders Bergman som först flyttar till Nygården. Han var gift med Sofia Mathilda Ahlqvist och de hade tre döttrar. Dottern Sofia Wilhelmina gifte sig med Petter Algot Wikström från Ale, som gett efternamnet på nuvarande ägare av gården. De hade nio barn. Sonen John gifte sig med Lilly Wikström från Bjursträsk 2. De bosatte sig på en del av hennes hemgård, belägen sydvästra sidan av Inreträsket, närmast skolhuset. En annan son, Atle Wikström övertog hemgården. Han gifte sig med Agnes Hansson från Ersnäs. De hade fem barn. Nuvarande ägare är deras son Urban Wikström.

 

Anton Bergmans

Johan Anton Bergman, Carl Johans son, flyttade till en avstyckad del av Bjursträsk 1. Han gifte sig med Maria Magdalena Larsson från Sjulsmark 8 - ”Carl Lars”. De hade sex barn, varav ingen av dessa bor idag på gården.

 

Johanssons

1888 flyttar August Johansson, född 1855 i Krokvattnet, till Bjursträsk. Han torde ha köpt gården av Rosfors bruks konkursförvaltare. Hustru Maria Lovisa Karlsdotter kom från Älvsbyn. De hade sju barn, varav många eller de flesta emigrerade till Nordamerika. Det yngsta barnet, Nils Arvid Johansson blir nästa brukare av gården. Han gifte sig med Anny Kristina Larsson och de hade tre barn. I dag ägs och bebos gården av äldsta sonen Alf Johansson och hustrun Ulla Britt.

 

”Petter”

Den första som bebodde nuvarande Petterssons kan ha varit Nils Bergström. Gården halveras sedermera och dit flyttar Anders Bergmans son Carl Johan Bergman fram till dess att han övertar hemgården. Sedan kan det ha varit Samuel Danielsson som bebodde den under en tid innan han flyttade till nuvarande "Sammels".

1889 flyttar August Pettersson från Älvsbyn till Bjursträsk och till "Petter". Även han torde ha köpt gården av Rosfors bruks konkursförvaltare. Han var gift med Johanna Nordlund och de hade tre barn. Sonen August Bernhard Pettersson blev nästa ägare. Han gifte sig med Ester Kristina Marklund från Långslätten, Sjulsmark och vars far var född på ”Låggers”, Sjulsmark 7. De hade sex barn. Dottern Inga gifte sig med Sven Landgren i Tranuträsk och Gunnar övertog hemgården.

Gunnar Pettersson gifte sig med Birgitta Isaxon från Abborrviken, Alvik 6, som ligger på andra sidan träsket. De hade fyra barn. För närvarande är det sonen Ted Pettersson som äger och brukar gården.

 

Isakssons

En skomakare vid namn Karl Edvard Ahlqvist bebodde den gård som ligger mellan "Petter" och Johanssons. Ahlqvist var född i Rosfors där fadern - Johan Erik Ahlqvist - var smed. Johan Eriks änka, Wilhelmina Lindgren född 1818, med dottern Johanna Serafia född 1857, bodde även de i Bjursträsk under en tid. Karl Edvards hustru hette Emelia Andersdotter och var född 1856 på Sjulsmak 8 1/2, "Andersgården" som har ägts av Arne samt Per Christoffersson. De hade två barn vars öde är okänt för mig. Karl Edvard vådasköts till döds vid tjäderjakt. Gården har efter Ahlqvists bebotts av Göte Isaksson från Hällfors och hustrun Ingrid Englund från Ersnäs. De hade fem barn. I dag ägs gården av sonen Roland Isaksson.

 

BJURSTRÄSK 2

Vid tinget 8 oktober 1795 tilldelades Johan Nilsson ett område mellan Bjurs-, Fäll- och Grundträsken. En del av det som insynats var redan upparbetat av fadern Nils Nilsson, som bodde på norra stranden av yttre Bjursträsket. Alltså Bjursträsk 1.

Gårdsstället hade utsynats på södra sidan om träsket ”150 alnar upp ifrån träsklaggen på stenbacken gent emot gamla nybyggets gård”, där fadern ännu var bosatt. Gårdsgärdan gick ”österut efter träsket till mitt för en liten holme” och uppmättes till 1.500 alnar på längden och 400 alnar på bredden d.v.s. 6 tunnland åker. Den hade tidigare varit beväxt med gran-, tall- och lövskog, men av Nils Nilsson ”till det mesta avhuggen och bränd” för att utvidga hans domäner.

Till ängar hade utsynats Fälltjärnsmyran, ett område vid Båthus Bäckmynnet, norra Fälltjärnsmyran, norr om Holsvattenboarnes äng, Fälltjärn, Sågmyran, ett område vid ”västnorra ändan av Krokvattensträsket”, båda sidor om Klöstersjöbäcken, vid ån som rinner från Björnträsket, ”litet öfverom Alvikboernes Sågqvarn”, en myra överst i Grundträskgraven, röjningsland 1/2 mil från gården i öster och till sist ett område vid nordvästra ändan av inre Grundträsket. Summan av alla sommarlass hö som var angivna i domen och som efter mycket slit och släp kunde erhållas blev 75 1/2. Skog till husbehov fick tagas på alla sidor om gårdsstället. Där fanns även mulbete samt ”litet husbehovsfiske i Bjursträsken och Grundträsken i lag med gamla nybygget”.

Johan Nilssons skyldigheter var att "inom sex år ha uppsatt en liten stuga, fähus, kornlada och minst tvenne hölador, att ha upptagit 1 1/2 tunnland åker, med försvarliga diken omkring, röjt och förbättrat äng till minst 4 kofoder samt stängt nödig gärdesgård".

Enligt Alb. Nordberg synes det ha varit gott slag i de båda första nybyggarna vid Bjursträsket. En inhysesman från Sjulsmark, vid namn Elias Jönsson, försökte vid tinget få en del av ovannämnda lägenheterna fråndömda Johan Nilsson. Rätten beslutade dock höra kronobefallningsmannen Boström, med följande anteckningar ”att Nils Nilsson borde uppmuntras för allt det arbete han å Bjursträsk nybygge anwändt, samt att Elias Jönsson deremot wore en wräklinge, den der aldeles icke dugde till Jordbruket, utan ödelagt det hemman han i Bälinge by innehaft, hwarföre ock Boström på det högsta wägrade, att Elias Jönsson må anförtros någon mark, i synnerhet på den idoge Nils Nilssons eller dess sons bekostnad”. Nils Nilsson tilldömdes nybygget av rätten.

I 1775 års Jordebok anges för Bjursträsk 1, som tidigare nämnts ”Efter resolution 8 juli 1755 fått tillstånd upptaga nybygge, efter 40 års frihet skattar 1795”. Det finnas sannolikt ett samband mellan det att skattefriheten upphör samma år som sonen tillerkänns ett nytt nybygge.

Bjursträsk 2 har bebotts av olika brukare och delvis ägts av Rosfors bruks bolag. På senare år har ägarna och brukarna hetat Danielsson, Wikström och Burman. Den ovannämnda ”lilla holmen” är numera landfast, men en klart iakttagbar före detta holme.

Enligt rättens beslut skulle Johan Nilsson inom sex år - 1801 - ha uppsatt bl.a. en liten stuga. Det är dock enligt husförhörslängden, först perioden 1813-1820 som det redovisas en fastighet som benämns Bjursträsk 2. Denna bebos då av Johans son, Bonden Olof Johansson och hans mor Brita Olofsdotter. Vidare av Friherre Claes Lybecker med hustrun. Han var gift med Olofs syster, Maria Brita Johansdotter Häggström. Dessutom bodde även Olofs syster Eva Johansdotter samt hennes utomäktenskapliga barn Margareta Magdalena på gården. På Bjursträsk 1 bor samtidigt brodern Nils Petter med sin hustru Maja Stina.

I 1810 år dombok för Luleå Tingsrätt (VT 65 nr 31) framgår att Johan Nilssons änka i Bjursträsk, Brita Olofsdotter, erhållit 1/3 av köpeskillingen på 166 riksdaler 32 skilling riksgälds, vid försäljningen av krononybygget nr 2 till Per Jakobsson från Holsvattnet. Mellan 1820-1823 har omflyttningar skett på så sätt att Claes och Maria Brita samt modern Brita bor hos Nils Petter och hans Maja Stina, på Bjursträsk 1.

 

Bjursträsk 2 bebos under samma period av Olof Johansson med hustru och två barn samt systern Eva med sitt barn Margareta Magdalena. Dessutom har ytterligare två bönder skrivits på Bjursträsk 2, Nils Peter Nilsson med familj och Nils Olofsson med sin familj.

Husförhörslängden 1832-1841 anger att ägare är Hans Petter Wikström och hustrun Anna Cajsa Norbäck som innehar 1/16 mantal. Nils Olofsson och Jacob Persson Åström har vardera 3/32 mantal av Bjursträsk 2.

 

1864-1873 finns följande på Bjursträsk 2:

- Nils Petter Hansson-Wikström med hustrun Maja Brita Olofsdotter 1/16 mantal. - Samuel Danielsson med hustrun B. Magdalena Andersdotter 1/16 mantal.

- Gustav W Boqvist med hustrun Cajsa Johansdotter 1/32 mantal.

- Olof August Öberg med hustrun A - L Johansdotter

- Åström 3/32 mantal.

 

Nils Petters 2:4 delas 1938 i 2:12 för Elof Wikström och 2:13 för Lilly Wikström med vardera 1/32 mantal. Danielssons är kvar med sina 1/16 mantal. Medan 2:2 delats i nuvarande 2:9 (Karl Fabian Burman), 2:10 (Bror Anton Burman) med 2/256 resp 5/256 samt resterande 2:8 ingår i Klöverträsk 3:1.

 

Danielssons

Som framgått av tidigare redovisning sålde Johan Nilssons änka gården till Per Jacobsson från Holsvattnet. Han överlät en del till Hans Petter Wikström. Gården arrenderade han till Nils Olofsson.

Under 1850-talet flyttar Samuel Danielsson, född 1821 i Böle Piteå lf, från Rosfors till Bjursträsk. Han gifter sig 1844 med Brita Magdalena Andersdotter. De tre första barnen anges ha varit födda i Rosfors medan de fem efterföljande föds i Bjursträsk. Samuel bor första tiden på en del av Bjursträsk 1 som då ägs av Rosfors bolag. Senare förvärvar han stamhemmanet Bjursträsk 2.

Samuels yngre bror, Isak Danielsson född 1826 gifter sig med Greta Johanna Nilsdotter från Bjursträsk. Isak är den som ger släktnamnet på ägarna av Abborrviken.

Sonen Anders Danielsson övertog gården. Han gifte sig med Maria Lovisa Karlsdotter från Piteå lf och hade med henne två barn, en son och en dotter. Nästa ägare blev sonen Johan Arvid Danielsson. Han var gift med Lydia Wikström samt med Maria Englund. Han hade sex barn. Sonen Sven Johan Danielsson blev nästa ägare. Han gifte sig med Essy Johansson från Notviken. De hade tre barn. Sonen Sven Anders bor i en fastighet på andra sidan vägen sett från födelsegården. Den senare ägs av dottern Bodil som är gift med Bo Isaksson från Abborrviken.

 

Wikströms

Hans Petter Johansson Wikström född 1790 på Alvik 12 förvärvar en del av Bjursträsk 2 av Per Jacobsson. Han gifte sig 1855 med Stina Cajsa Norbäck från Råbäcken. De hade fem barn. Hans Petters föräldrar var Johan Johansson från Antnäs 12 och Helena Larsdotter från Måttsund 13. Dottern Brita Helena blev bondhustru i Bjursträsk, på Alvik 19 "Häggströms", då hon 1849 gifte sig med undertecknads FF MF, Nils Petter Hansson Häggström, född på Alvik 12. Sonen Nils Petter övertog gården.

Nils Petter Wikström blev alltså nästa brukare av gården. Han var gift med Maja Brita Olofsdotter från Ale. De hade två barn varav sonen Nils Johan övertog gården.

Nils Johan Wikström blev den tredje Wikströmmaren på gården. Han gifte sig 1892 med Johanna Sofia Nygren Ahlqvist från Rosfors. De hade tre barn. Dottern Gerda Ingeborg gifte sig med Fabian Burman från byn. I Nils Johans andra äktenskap med Hulda Amanda Eriksson från Ersnäs hade han även tre barn. Dottern Lilly Helena gifte sig med John Wikström från Nygården. Nils Elof övertog gården och Hildur Amanda gifte sig med Birger Wiklund i Sjulsmark

Nils Elof Wikström, fjärde generationen på gården gifte sig med Ebba Backman från Manjärv och de hade två barn. I dag ägs gården av sonen P O Wikström.

 

Burmans

Nuvarande Burmans gård uppfördes möjligtvis genom patron Hedqvist försorg. Den bör ha bebotts av Nils Peter Nilsson och Jacob Persson Åström.

Den första med namnet Burman var Johan Olof Burman som var inhysesman i Inreträsket, men som senare förvärvade gården. Han gifte sig med Maria Hansdotter och fick med henne sex barn.

Sönerna Carl Fabian och Bror Anton bodde bägge på var sin del av gården. Fabian Burman var gift med Gerda Wikström från byn och de hade sex barn. Bror Anton Burman förblev ogift.

Fabians son David Burman övertog gården och han gifte sig med Ulla Isaxon som var född på gården Abborrviken längre in i byn, på vägen mot Rosfors. De har tre barn varav sonen Lars har uppfört ett hus närmast barndomshemmet. Idag har de växlat bostadshus.

 

Wikströms

Efter vägen mot Älvsbyn, på andra sidan av "Donabacken" ligger sista gården i byn. Vem som byggt gården är oklart. Det kan ursprungligen ha varit ett soldatställe. Ett sådant har längre tillbaka legat i närheten.

En tid bodde Leo Samuelsson där, härstammande från Samuelssons i byn. Efter honom förvärvades gården av Wilmar Wikström med hustrun Edit Flodström från Ale. De hade fyra barn. Sonen Valdemar som har åkeri i Luleå, var under en tid gift med Elsy Bergman från byn.

 I dag ägs gården av dottern Britt Marie.

 

ALVIK 19

Utöver fastigheter med Bjursträsk som beteckning finns två med Alvik som fastighetsbeteckning. En av dessa är Alvik 19:4 som kallats Häggströms, även under den tid då familjenamnet på brukarna varit Lundström.

Alvik 19, - "Per Isäx" - ägdes under första hälften av 1700-talet av Måns Olofsson - Ek. Han föddes 1707 på Boden 4 och dog 1767 på Alvik 19. Måns gifte sig 1727 med dottern på gården, Ingeborg Olofsdotter, född 1703. De hade minst fyra barn födda mellan 1733 - 1741. Två av dessa var tvillingarna Olof och Hans födda 1733.

Ingeborgs far var bonden Olof Larsson, vilken är undertecknads Farfars Morfars Morfars Farmors Far. Alltså 9 generationer bakåt.

Det var en hård tid med epidemier, pestsjukdomar och missväxt i två perioder 1691-1693 samt 1695-1697. Sedan kom alla krigen med Karl XII, bl.a. Poltava 1709. En stor del av männen försvann eller dog och kvinnorna fick ta hand om bondgårdarna och allt arbete med dessa.

Jordeboken för 1760 anger att Alvik 19 ägs av Olof Månsson. 1775 bebos Alvik 19 av Mats Andersson och Olof Månsson. Hemmanet har någon gång mellan 1760-75 delats i två delar med vardera 5/32 mantal. Sedermera har de kommit att utgöra 19:2 resp. 19:3.

Olof Månssons son, Måns Olofsson - Björnspjut med sin hustru Catarina Andersdotter, brukade Alvik 19:3 under slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. De hade fem barn födda mellan 1786 - 1801. Dottern Maja Lisa föddes 1786. Maja-Lisa Månsdotter - Björnspjut gifte sig med Hans Olofsson på Alvik 12.

1825 finns två arrendatorer Emanuel Wikström och Johan Erson Sundin, med vardera 5/ 64 mantal på Alvik 19. (19:3) Troligtvis brukar Emanuel Wikström 19:4 och Johan Sundin 19:5. Vid jordrannsakningen 1824 antecknades att Emanuel Wikström har 1 häst 2 kor och 4 småkreatur. I en marginalnotering sägs att hemmanet har ”högst förfallen och dålig åbyggnad”.

Sannolikt är det därmed Emanuel Wikström som är den första brukaren av nuvarande Lundströms (19:4) i Yttre Bjursträsket. Enligt Bengt Lundström, en senare ägare, skall gården ha brunnit ned efter ett åsknedslag. En ny byggnad byggdes upp under 1850-talet. Denna revs efter det att det nuvarande bostadshuset byggdes 1952. Efter branden, under uppförandet av ett nytt hus skall man ha bott i ett häbre. Det lär vara det nuvarande, som före flyttningen ovanför vägen, stod norr om bostadsbyggnaden. På denna plats fanns också en smedja. På ett fotografi från ca 1910 kan man se häbbret snett bakom mangårdsbyggnaden.

Nils Johan Lundström, undertecknads Farfars Far, lär ha varit en duktig smed och var Bjursträskarnas ”byasmed”. Söder om boningshuset, uppe på höjden, låg ladugården längre tillbaks i tiden. Den sista men nedbrunna ladugården eller en föregångare låg nere vid sjökanten. Den byggdes om av Bengt efter det att han övertog hemmanet. Han rev då bort äldre och nedgångna delar av ladugården som var mycket mindre. Denna var uppförd av timmer och hade bl.a. trägolv.

Det gamla Boningshuset låg någon meter nedanför nuvarande bostadshus, alltifrån början av 1800-talet. Ladugården nere vid sjön byggdes sannolikt i slutet av 1800-talet, av Nils Petter Hansson-Häggström.

Enligt ett arrendekontrakt från 1847 hade Emanuel Wikström köpt gården i Bjursträsk av sin bror, Hans Olofsson. Sannolikt har Maja Lisa ärvt eller Hans Olofsson köpt hemmanet. Emanuel Wikström upplät gården mot arrende till brorsönerna Hans och Nils Petter Hansson på 15 år. Dessa var alltså söner till Hans Olofsson och Maja Lisa Björnspjut. Enligt en dom i N.Luleå tingslag 12/11 1850 hade Hans Hansson dött. Nils Petter och hans svåger Nils Gustaf Sundqvist tvistade om rätten till inlösen av de 5/192 mantal, som systern och svägerskan Lisa Greta ärvt. Häradsrätten tilldömde Nils Petter rätten att inlösa systerns del, antagligen eftersom han redan var en av brukarna. Lagfart meddelades den 12 juli 1878. Genom ovannämnda köp och arv från mamman Maja Lisa Månsdotter, som dog 1831, av 5/96 mantal blev Nils Petter ägare till en gård med på 5/64 mantal.

Nils Petter Hansson-Häggström, 1819- 1884, kom så att bli bonde på morfars far, Olof Månssons tidigare ägor, Alvik 19:4. Han gifte sig omkring 1850 med Brita Lena Hansdotter- Wikström, född 1819 på Bjursträsk 2. Hon dör 1904 "usi Häggströms" - som man kanske uttrycker det på Nederluleåmål. Brita Lenas tecken i husförhörslängden, för läser och förstår, är ett av de mest utvecklade man kan finna. Även övriga familjen, hennes föräldrar och syskon utvecklade tecken för läser och förstår i husförhörslängden. 1854 fanns skola i Alvik, 1859 i Rosfors samt 1908 i Bjursträsk. Flickor fick inte börja lika tidigt och ägnades inte lika stor omsorg i utbildningen som pojkar. Som exempel kan nämnas att klaffbyråer kallades mansbyrå, eftersom männen skötte pappershantering och ekonomi, medan byråer med lådor var för kvinnor, eftersom kläder förvarades där.

Nils Petter Hansson-Häggström, är den ende på Alvik 19 i Bjursträsk, som använt sig av släktnamnet Häggström. Nils Petter och Brita Lena hade ett barn, Kristina Elisabeth Häggström, född 1850 och död 1905. Kristina Elisabeth gifte sig 1873 med Nils Johan Lundström, född 1841 på Långnäs 9 och död 1895 på Alvik 19 (Bjursträsk). Sannolikt blev Nils Johan ägare av hemmanet 1878, men han flyttade till Bjursträsk redan 1875. Kvitton och Debetsedlar visar detta.

Ett försäkringsbrev från 1882 redovisar vilka byggnader och vilka övriga tillgångar som fanns vid det tillfället, enligt följande; - Mangårdsbyggnaden hade tre qvarters hög stenfot (0,45m), uppförd av timmer i en våning, hade sticktak, var 42 fot lång (12,5m), 22 fot bred (6,5m) samt 13 fot från stenfot till takbandet (3,9m). Den hade brotrappa, förstuga och 4 inredda rum. Utvändigt var huset brädfordrat och ”befinnes uti Nytt skick 1.800:-”

- Ladugårdsbyggnaden var uppförd av timmer i en våning under sticktak och var 22 fot lång (6,5m) och 22 fot bred samt 10 fot hög till takbandet (3m). Det fanns rum för 8 kor 200:-

- Stallbyggnaden var 16 x 16 fot (4,8m) och 10 fot hög med ett tak av näver med plats för 2 hästar ”jemte foderbod uti årdentligt skick” 100:-. Fårhus 10 x 10 fot och 7 fot högt (2,1m) med nävertak samt plats för 30 får i någorlunda skick 20:-

- Häbbare eller stolpbod 16 x 15 fot (4,8x4,5m) och 10 fot högt ”under tak af näfver uti 2 ne Bottnar i årdäntligt skick” 150:- - Bryggstuga eller bagarstuga 25 x 16 fot (7,4x4,8m) och 9 fot högt (2,7m) med nävertak och inredd med förstuga å två Rum i nytt skick 200:-.

- Vedhus 18 x 18 fot (5,3x5,3m) och 11 fot högt (3,3m) med nävertak i gott skick 150:-. - Trösklogen 72 x 12 fot (21,3x3,6m) och 10 fot hög med nävertak i någorlunda skick 100:-

- Övriga tillgångar var 6 tunnor Spannmål à 10:- , 8 skrindor Foder à 10:-, 1 st Häst à 300:-, 5 st Kor à 50:-, 20 st Får à 6:-

"Sålunda noggrant värderat med en 4-dels afdrag ifrån egentligt värde. Byggnader 2.720:- Övrigt 810:-"

 

Betygas av J Öhman och H E Bergman

Bjursträsk den 6 september 1882

Nils Johan Lundström

 

Försäkringen beviljades av Brandstods-Direktionen 1888. Boningshusets invändiga mått var knappt 80 kvm med kök, tre kamrar och en farstuga. Bostadsytan kanske var 75 kvm och skulle tidvis rymma 10 barn och minst 3 vuxna.

Nils Johan Lundström och Kristina Elisabeth Häggström hade 10 barn. Av dessa emigrerade fem - Helena, Emma, Mathilda, Elias och Agnes - till Nordamerika.

Äldsta sonen Johan övertog gården. Lagfart för Alvik 19:4 erhöll han den 18 maj 1901. Johan Lundström gifte sig den 10 oktober 1905 med Erika Wilhelmina Bergman från Bjursträsk 1. Hon avled den 8 maj 1910, vid knappt fyllda 31 år, bara tre månader efter det att hon fött sitt tredje barn - Bertil. Johan gifte om sig med Alma Wilhelmina Englund från Bredträskheden, född den 3 mars 1880 och död den 25 april 1967. Alma hade arbetat i Amerika som sömmerska, under några år innan hon återvände och gifte sig. Med Alma fick han fem barn varav Bengt övertog gården och Åke, undertecknads far flyttade till Sjulsmark. Johan dog 1938 vid 64 års ålder. Efter Johan innehades Alvik 19:4 i 46 år av hans äldste son i andra äktenskapet, Bengt Lundström och hustrun Vega Johansson. Lagfart beviljades 19.10.1938. Vega dog vid en trafikolycka 1981 och Bengt 2004, vid 88 års ålder.

Nuvarande ägare är (2008), Bengts näst äldste son och tredje barn av fem, Mats Lundström. Han beviljades lagfart 28.11.1984.

Ett stort antal sommarstugetomter har under åren avstyckats från Alvik 19:4.

 

Släktnamnet Häggström

Namnet Häggström torde komma från gården Bjursträsk 2, alltså Johan Nilssons nybygge. I olika handlingar har namnet Häggström burits av

 

* Maria Britta Johansdotter - Häggström, 1786- 1850. Hon var dotter till Johan Nilsson som var född på Bjursträsk 1 men den som byggde Bjursträsk 2. Maria Britta var även hon född på 1:an men efter giftermålet med baronen Claes Samuel Lybecker en tid boende på Bjursträsk 2.

* Nils Petter Hansson - Häggström, 1819 -1884, ägare av Alvik 19:4 i Bjursträsk. Han var son till Hans Olofsson och Maja Lisa Månsdotter på Alvik 12. Maja Lisa var född på Alvik 19 och dotter till Måns Olofsson. Nils Petter var gift med Brita Lena Hansdotter - Wikström, född på Bjursträsk 2.

* Kristina Elisabeth Häggström, 1850-1905, dotter till ovannämnda Nils Petter Hansson - Häggström och Brita Lena Hansdotter - Wikström. Kristina Elisabeth var gift med Nils Johan Lundström, född på Långnäs 9 och ägare av Alvik 19:4 i Bjursträsk.

 

Gårdsnamnet Häggströms, som är det gamla namnet för Lundströms i Yttre Bjursträsk, torde därmed härstamma från de personer som kommit från Bjursträsk 2.

 

Släktnamnet Lundström

Enligt socialantropologen Åke Daun, i uppsatsen Andersson Pettersson och Lundström i boken ”Den dolda historien”, blev det vanligt under 1800-talet att ta sig släktnamn. Jonas (Johan) Nilsson, född 30/11 1818 på gården Långnäs 9 och son till Nils Claesson, tog sig namnet Lundström. Åke Daun skriver ”Hantverkare och andra tog sig gärna familjenamn, av typ Lundström, varvid dock de vuxna bröderna i en syskonskara mycket väl kunde anta olika namn.”

Bengt Johansson i Långnäs har lämnat uppgifter om att Jonas son. Adolf Fredrik Lundström, född 1854 och brukare av Långnäs 9, Leor, ha varit en erkänt skicklig möbelsnickare. ”Adolf Fredrik tillverkade förutom sina egna verktyg en mängd möbler och inredningar med stor noggrannhet och precision, klaffbyråer, stolar, bord och sängar, vilka han även målade, ådrade och polerade.” ”Sina kunskaper fick Adolf Fredrik delvis i arv efter sin far Jonas Nilsson Lundström och sin farfar Nils Classon”.

En annan av Jonas söner, Nils Johan, gifte sig med Kristina Elisabeth Häggström i Bjursträsk. Jonas är undertecknads Farfars Farfar.

 

Lundströms från Långnäs.

Släktnamnet Lundström började användas av sönerna till Nils Claesson, som ägde och brukade hemmanet Långnäs 9.

Nils Claesson, född 1776 och död 1834, var gift två gånger. Första gången 1804 med Maria Nilsdotter Högling, född 1778 i Vuollerim. Hennes far var bonde på Vuollerim 2 och även tingstolk. Hennes farfar var prästen Jon Högling i Jokkmokk, som omnämns i Carl von Linnés Lapplänska resa från 1732. Maria avled 1820 efter att ha fött minst nio barn.

 

Nils Johan Lundström

Vid 31 års ålder gifte sig Johan Lundström 1873, med den knappt 23 åriga Kristina Elisabeth Häggström från Bjursträsk. Hon var enda barnet till hemmansägaren Nils Petter Hansson- Häggström på Alvik 19:4 och hans hustru Brita Lena Hansdotter-Vikström, född på en del av Bjursträsk 2, nuvarande P-O Vikströms.

Enligt debetsedlar från 1874 anges Johan ”Leor-Jäon” som inhysesman i Långnäs. Han betalar i kommunala Utskulder 1:85 per matlag, Fattigvårdsavgift för en man à 50 öre och en kvinna 25 öre, Lärarebostället m.m. 2 x 56 öre och Debetsedellösen 5 öre, totalt 3 kr 77 öre. Kronodebetsedeln innehåller Mantals-penningar för en person à 40 öre och en person à 20 öre samt allmän Sjukvårdsavgift 2 x 60 öre dessutom Debetsedelslösen à 3 öre, totalt 2,43 kronor.

Ett kvitto anger att Nils Petter Häggström i Alvik nr 19, 5/64 i skatt för år 1874 har betalt pastors tiondekorn med 5 kappar. Smör och får är överstryket.

Från den 28 maj 1875 finns ett kvitto på inköp i Alvik gällande Johan Lundström i Bjursträsk. Tydbart är 1 panna med järnkrok för 1,60 och 2 1/2 ? Bommullstyg för 1,20. Köpesumman på 4,15 är qvitterad af N A Espling. Från 8 april 1875 finns ett kvitto som lyder: Nils Johan Lundström i Långnäs Debet. Enligt Neder Luleå Tingslags Dom den 31 sistlidna December, Hemmanslösen till Johanna, Josefina, och August 85 Riksdaler, 71 öre, samt till systrarna Christina och Mina 28 RD 57 öre till dem var som gör tillhopa; Summa Kronor 142-85

Johan bör alltså ha flyttat till Bjursträsk 1875 efter att ha gift sig 1873 och bott i Långnäs första året eller åren. Sonen Johan som såg dagens ljus drygt fyra månader efter vigseln, bör alltså ha fötts i Långnäs. Hemmanet i Bjursträsk bör han ha övertagit 1878/79. 1877 och 1878 betalar N P Häggström skatten för Alvik 19 och året efteråt -1879 är det Johan som betalar.

Barnen Helena, Emma, Agnes, Mathilda och Elis som emigrerade fick tillsammans 26 barn och hade 1971 över fyrtio barnbarn. Johan övertog hemgården, Nils flyttade till Munksund och har en son, Allan född 1916. Augusta har barnen Dalia 1908, Elsa 1916, Astrid 1919. Helmer blir hemmansägare i Alvik och har barnen Karin 1916, Gunborg 1919, Georg 1920, Dagny 1923, David 1925 och Anny 1927.

I Chicago, erhöll jag vid besök hos min kusin Betty Ann beskrivningar över släktingar. Det var Prosten Nordberg som låtit upprätta dessa åt Emma. Johan Lundström var av medellängd, stark och en god arbetare. Han hade brunt hår och blå ögon samt spelade fiol och sjöng bra. Han var också en duktig smed och hade en smedja på gårdsplanen som sannolikt revs på 1930-talet. Han var något av en byasmed på grund av sin hantverksskicklighet.

Johan dog vid 53,5 års ålder i april 1895 av lunginflammation. Hustrun levde ytterligare tio år och dog i blodförgiftning i mars 1905 vid 52 års ålder.

Beskrivningen av Johans hustru Kristina anger att hon var liten till växten men stark. Hon var en snabb och bra arbetare, tystlåten och analfabet. Hon var en god sångare.

Beträffande analfabetismen verkar det något förbryllande. Hennes mor, Brita Helena och hela familjen Vikström på Bjursträsk 2, var sannolikt både läs och skrivkunniga, att döma av de avancerade tecknen i husförhörslängden. När Johan löser ut mammans giftorätt 1901 undertecknar Kristina köpebrevet med en bakvänd trea eller som ett skrivet E, vilket kan bevisa att hon inte var skrivkunnig, eller inte ville skriva sitt namn. Det sägs i olika skrifter att man trots sin skrivkunnighet använde sig av botecken, i stället för att skriva det för omgivningen okända och spretiga som skulle föreställa ens namn.

Bouppteckningen efter Johan visar att den ekonomiska situationen inte var speciellt bra. De totala tillgångarna uppgår till 4.639:- varav tax.värdet på hemmanet uppgick till 3.500:-. Lösöret värderades till 1.139:- och skulderna uppgick till 1.578:51. Utöver husgeråd och redskap fanns det en 17 årig häst, 4 kor, 1 kviga, 2 kalvar, 10 får och 3 höns. Elisabeth erhåller i giftorätt 5/128 mantal av hemmanet och hälften av boets oreglerade skuld (inkl. ränta, bouppt.kost och hennes pers.ägodelar) d.v.s. 256:85. Varje barn erhåller 1/256 mantal och en skuld på 25:85.

Ovannämnda beskrivning av Emma innehåller också uppgifter om Kristinas föräldrar Nils Petter Häggström 1819 - 1884 och Brita Helena Hansdotter 1819 - 1904. Han var en lugn och duktig arbetare dessutom frisk och storväxt. Hon var frisk och stark men blind de sista åren av sin levnad. Det var sannolikt Nils Petter som i mitten av 1800-talet byggde det gamla boningshuset som revs 1953, när nuvarande bostadshus var färdigställt.

 

Johan Alfred Lundström

Som äldsta son förvärvar Johan vid 27 års ålder hemmanet Alvik 19:4, enligt köpekontrakt från 1901. Ett bevarat kvitto på lagfartshandlingar visar att han den 28 sept 1901 betalar 43,50 för stämplar m.m., till J P Åström i Alvik. För ”undertecknades besvär samt förskottering af pengar” betalas 2 kronor.

Fadern hade avlidit 1895 och efterlämnat tio barn, mellan 21 och knappt 3 år, hustru på 45 år och svärmor 76 år. Den senare skulle också beredas bostad fram till 1904 då hon avlider 85 år gammal. Samma var förhållandet med modern som bara lever ytterligare ett år, till mars 1905 och blir därmed bara drygt 52 år.

1896 löser Johan in syskonens arv till en summa som motsvarar skulden vid faderns frånfälle. Han är då ägare till halva hemmanet. I köpebrevet från 1901, mellan mamman och Johan, anges utöver åbyggnad kyrkstuga och stall i Gammelstad, 1 väggsäng, körredskap, 4 kor, 8 får. Hästen, kvigan, 2 får och hönsen har försvunnit eller undantagits. Priset för allt var 2.000:-. till detta kom att mormodern skulle få de ”förgångs beting hon sig betingadt af ofvannämnda fastighet” samt undantagsförmåner för mamman och de yngre syskonen Elis och Agnes. Kristina behöll 2 får som skulle hållas med foder och för vilka hon förbehöll sig rätten att behålla ullen från.

De fem syskonen hade emigrerat till Amerika omkring sekelskiftet, så att vid giftermålet fanns troligen inga av syskonen eller undantagsåldringarna på gården.

Johan gifter sig 1905 med Wilhelmina Bergman från Bjursträsk 1 och får med henne tre barn, Selma 1906, Albin 1908 och Bertil 1910. Vilhelmina avlider vid knappa 31 års ålder ganska exakt tre månader efter att hon fött Bertil. Han gifter om sig med Alma Wilhelmina Englund från Bredträskheden, som återvänt från en ca sexårig bosättning i Amerika. Med henne får han barnen Nils Erik 1915, Bengt 1916, Åke 1918, Goldie 1920 och Siri 1922.

Den första hustrun har jag inga uppgifter om på grund av hennes tidiga frånfälle. Av Bjursträskare anges Johan ha varit ekonomisk. Att han inte strödde pengar omkring sig har sannolikt med upplevelser i barndomen att göra. Den kan som angetts ovan inte ha varit alltför fet. Kanske kan det förhållandet att han ofta borgade åt fattigt folk i trakten ha en förklaring i sina upplevelser i barndomen. Helian Lundkvist från Baronselet var enligt en av Helians söner ofta hos Johan och fick hans borgen. Som mest lär Helian ha haft 30 växlar löpande samtidigt. Fanns det potatis utöver gårdens behov skulle alltid Viktor Berg och Helian Lundkvist ha av denna. Han lär ha nekat att teckna borgen för jägmästare Bosaéus, som en tid ägde Rosfors. Han skall då ha sagt att sådana herrar var det riskfyllt att borga för, medan inte var samma risker med småfolket. En egenhet som han hade var att när han skulle betala vände han sig alltid bort för att ingen skulle se in i hans plånbok hur mycket pengar han hade.

Under många år, sannolikt mellan 1927 - 35, skötte Johan postbärningen mellan Bjursträsk och Sjulsmark, som var deras poststationsort.

Johan var av medellängd hade mustasch och blå ögon. Han var intresserad av jordbruk och en fordrande arbetsledare. Mot slutet av sin levnad låg han i olika omgångar på sanatoriet Hälsan i Antnäs, på grund av att han hade fått TBC. Han dog 1938 vid 64,5 års ålder, efterlämnande hustru och tre hemmaboende ungdomar mellan 18 - 22 år. Hustrun Alma levde på gården i ytterligare 28 år innan hon vid 87 års ålder avled. Hon hade varit i Amerika och arbetat som herrsömmerska och hade där skaffat sig ett litet kapital, som hon enligt vissa uppgifter disponerade själv, men framför allt ett yrke som hon hade användning för i olika sammanhang. Inte minst för att förstärka hushållskassan med när det fanns tid och möjligheter till detta. Hon ansågs ha mera ”skinn på näsan” än första frun och man gjorde inte som man ville med henne. Alma ärvde pengar vid några tillfällen bl.a. av systrar och andra släktingar från Amerika. Detta kapital satte hon in på eget konto och använde för eget behov vid köp av tyger och liknande. Sannolikt ett förhållande som inte var så vanligt vid den tiden.

Under de sista tjugotal åren av sin levnad var hon drabbad av parkinssons sjuka som gjorde att hon hade kontinuerliga ryckningar i ansiktet. I sin ungdom var hon en vacker flicka vilket fotografier kan vittna om. Hon var lik sin mor som kom från Pajala. Efter sonen Bengts övertagande av gården disponerade Alma först i de två kammrarna i gamla huset, en tid med Goldy. Därefter från 1953, när det nya huset stod klart, bodde hon i det norra rummet på vindsvåningen.

Det gamla boningshuset var en typisk parstuga med salen avdelad med en vägg som innebar att man fick två kammare. I dessa bodde sannolikt Brita Lena och Kristina när Johan Alfred 1901 tog över hemmanet. Så gjorde även Alma och Goldy när Bengt tog över 1938.

 

Abborviken

Abborrviken Alvik 6 är en av två gårdar i Bjursträsk som har fastighetsbeteckningen Alvik. Det var sannolikt Nils Persson, inhysesman och bonde i Bjursträsk, som var den som etablerade gården. Nils var född 1801 på Alvik 11. Hans far hette Per Persson och var från Ersnäs, men var dräng på Alvik 11 samt gift med dottern på gården.

Nils gifte sig 1832 med Stina Johanna Persdotter vars far var bonden Per Andersson i Alvik. Nils Persson dog 1839, efterlämnande hustrun Stina Johanna samt sexåriga dottern Greta Johanna. 1855 gifte sig Greta Johanna med Isak Danielsson, född 1826 i Böle, Piteå lf. Isak var bror med Samuel Danielsson som blev bonde två gårdar ifrån.

Isak Danielsson blev sannolikt ägare av Abborrviken vid giftermålet 1855. I Husförhörslängden står följande för Alvik 6 "Hemmanet eges i tre lotter af Johan Petter Wikström 15/ 512, Isak Danielsson i Alvik 4/128, Olof Olofsson 15/512". Mantalet var underlag för beskattning. Gårdarna var 15, 16 och 15/512 mtl.

Isak och Greta Johanna hade nio barn varav tredje barnet i ordningen Isak Ludvig övertog gården.

Ludvig Isaksson brukade dock gården vid sekelskiftet. Han var gift med Anna Mathilda Lundberg från Altersbruk, Piteå lf. De hade tre barn varav Hugo född 1900 sedermera övertog gården.

Hugo Isaxon var gift med Lea Maria Johansson från Älvsborg, Sjulsmark. De hade tio barn varav fyra blev bosatta i byn.

I dag ägs gården av sonen Sture Isaxon. Genom Lea är Sture femmänning med Margareta Johansson, ägare av Bergmans. Lea och Ivar var fyrmänningar.

 

Maria Brita Johansdotter- Häggström.

Johan Nilssons och Brita Olofsdotters på Bjursträsk 1:s äldsta barn, var som tidigare redovisats Maria Brita. I olika dokument kallas hon både Brita Maria och Maria Brita.

Maria Brita arbetade 1810 som köksa och uppasserska vid Selets Bruk. Där träffade hon Friherren Claes Lybecker, som arbetade där som inspektor. Hon var då 24 år och han var 45 år. Antagligen blev hon piga i Selet när Lybecker kom dit.

Vid slaget i Ratan mot ryssarna 1809 var befälhavare över de svenska trupperna, Johan August Sandels. Denna Sandels köpte Selets Bruk av sin svärfar. Claes Lybecker var generalvagnmästare och bör ha blivit bekant med Sandels. Bägge var adelsmän och Claes var i behov av en sysselsättning. Han var dessutom kunnig i jordbruksskötsel efter sina år på Huvudsta gård.

Sandels var gift med Ulrika Elisabeth Hermelin, vars far friherre Samuel Gustav Hermelin var ägare av Selets Bruk fram till 1810. Denne Hermelin ägde vid slutet av 1700-talet stora markområden i Neder- och Överluleå, Edefors, Jokkmokks, Kvickjokks, Gällivare, Råneå, Neder- och Överkalix socknar.

Han anlade 130 hemman och nybyggen runt Norrbotten samt en rad järnbruk ex. Selets, vid Niemisel, Svartlå, Törefors och Gyljens bruk. 1812 gick Hermelin i konkurs. Under ett enda år producerades närmare 300 ton tackjärn vid Selets bruk. Hermelin satsade enorma belopp på vägar, transporter, drift och underhåll av berghanteringsanläggningar och nyodlingar.

På grund av ekonomiska problem, såldes Selets bruk 1810 till bl.a. Hermelins måg, friherren Johan August Sandels. Det påstås till och med att Hermelin lurades av Sandels. Bland ägarna fanns en tid Carl XIV Johan. 1905, efter år av problem köpte Algot Olofsson och Oscar Nilsson i Sjulsmark marken, vid en exekutiv aktion. De avstyckade och sålde marken till ett antal hemmansägare.

Lybecker arbetade nog bara högst tre år i Selet. Mellan 1813 och 1815 var han kommenderad vid Sjukhusen i Vagge och Karlstad. När hans andra hustru dog 1815, återvände han till Norrbotten. Varför återflyttade han? Var orsaken den flicka han träffat i Selet sju år tidigare? Ersnäsborna som fick honom och Maria Brita som bybor spekulerade att det var av vanheder han återvände till Norrbotten. Han misstänktes eller anklagades felaktigt för inblandning i mordet på Gustaf III.

I vilket fall som helst, kom friherren Claes Samuel Lybecker att 1817 inskrivas i Husförhörslängden gällande Bjursträsk 2 för perioden 1813 - 1820. Han var mycket välutbildad, men sannolikt av hänsyn till hans börd, finns inga anteckningar under rubriken läser och förstår. Troligtvis var den förhörde mera välutbildad och världsvan än prästen som skulle ombesörja förhöret.

1816, vid 51 års ålder tog han examen som överjägmästare i Stockholm. Året efteråt, bor han med sin Maria Brita i Bjursträsk, på svågerns hemman. 1818 utnämndes han till tullombudsman, med placering i Lövånger. I Husförhörslängden för Lövånger det året, finns han angiven som boende i en del av byn som hette Selet. Maria Brita fanns med i husförhörslängden tillsammans med ytterligare flickor från Lulebygden. Hon angavs vara hushållerska, förmodligen hos honom, innan hon gifte sig med honom. Baronen Claes Samuel Lybecker, med anfäder som varit överbefälhavare i Finland, landshövding, regementschefer, höga militärer och chef vid Nasafjäll, gifte sig med bonddottern Maria Brita Johansdotter-Häggström från Bjursträsk by. Själv hade Lybecker representerat familjen vid 1789 års omvälvande Riksdag, inom adelsståndet. ”Ersnäsbaronen”, påstås ha sagt att Maria Brita var den vackraste bruden som vandrat fram till altaret i Lövångers kyrka i Västerbotten. En förfrågan hos ordföranden i Lövångers Hembygdsförening om han kände till Lybecker och den fagra bruden, gavs till svar att någon med det namnet kände han inte till eller finns i deras handlingar. Värdeomdömet om Maria Britas skönhet, kan vara en stolt 53-årings lycka över att fått en 32-årig brud till altaret. Hur det förhåller sig med hennes skönhet kommer vi nog aldrig att få veta.

Enligt Alb. Nordberg skulle Maria Brita ha varit ”den fägsta kvinna, som gick över kyrktröskeln på sin tid”.

1820 fanns dom åter i Bjursträsk, men då boende på Bjursträsk 1, som ägdes av brodern Nils Petter Johansson. Under sin tid i Bjursträsk hade Lybecker ”en dräng som utom en del annat kunde ”bära hem”. Då drängen en gång skjutsade baron, kommo de till en gård, där matmodern klagade över att hon blivit bestulen på någon silversak. Baron lovade, att hans dräng skulle skaffa det stulna åter. Drängen satte under varjehanda mummel en kittel i spisen och fyllde den med vatten. I detta, som icke uppvärmdes, befallde han allt husfolket att sticka sitt finger, utlovande, att för tjuven skulle det gå illa. När turen kom till pigan, vågade hon ej sticka dit sitt finger, utan bekände, att hon var tjuven. Den vidskepliga fruktan för ”trollkarlarna” var dem tydligen en god hjälp”.

1823 köptes Ersnäs 11 för 750 Riksdaler riksgäldssedlar, efter att de hyrt hemmanet i ett år. I jordeboken kallas han ”Herr Tullkontrollören Claes S Lybecker”.

 

Familjer i Bjursträsk

 

Uppgifterna baserar sig på kyrkobokföringen, framför allt husförhörslängderna. Numreringen 1/1 betyder att familjen är den första generationen och familjen i denna sammanställning. (3:25) är personbeteckning i undertecknads släktforskningsprogram. B efter födelseåret betyder född i Bjursträsk och siffror i parentes betyder den personens familjenummer. Bosatta i Inre träsket finns inte med i denna sammanställning och inte heller de som varit bosatta en kortare tid i byn.

 

Tillkomna 1776 - 1805 1/1 (3:25) Nils Nilsson, född 1715. Gift med Maria Thomasdotter, född 1716. Barn: Johan 1749(2/1), Christina 1757, Margareta 1758, Elisabeth 1759 och Anna 1760.

 

Generation 2 2/1 (3:21) Johan Nilsson, född 1749. Gift med Brita Olofsdotter, född 1751-11-08 i Alvik 9. Barn: Brita Maria 1786(3/3), Anna Cajsa 1788, Nils Petter 1790(3/1), Olof 1792(3/2), Eva 1793, Stina Magdalena 1796 samt Lovisa 1799.

 

Generation 3 3/1 (3:10) Nils Petter Johansson, född 1790-04- 14 i Bj., son till 2/1. Gift med Maria Christina Larsdotter, född 1789-09-04 i Svartbjörsbyn 1. Fosterbarn: Systern Anna Cajsas dotter Eva Stina Persdotter 1820.

 

3/2 (3:12) Olof Johansson, född 1792-10-07 i Bj., son till 2/1. Gift med Stina Cajsa Jacobsdotter, född 1798-02-06. Barn: Brita Cajsa 1823 och Johan Jacob 1824. 3/3 (3:114) Friherre Claes Samuel Lybecker, född 1765-07-27 i Vemo, Finland. Gift med Brita Maria Johansdotter, född 1786 i Bj., dotter till 2/ 1.

 

3/4 (1:179) Emanuel Wikström, född 1788 på Alvik 12. Sannolikt första brukaren av nuvarande Lundströms i Yttre Bjursträsket. Farbror till 4/5. 3/5 (10:698) Nils Persson, född 1801-09-14 på Alvik 11. Sannolikt först på Abborrviken. Gift med Stina Johanna Persdotter, född i Alvik. Barn: Greta Johanna 1833(4/4).

 

Generation 4 4/1 (3:3) Anders Christoffersson Bergman, född 1815-12-10 i Sjulsmark, son till . Gift med Eva Stina Persdotter, född 1820-06-05 i Ale(3/1). Barn: Stina Cajsa 1841, Carl Johan 1842(5/1), Christina Evelina 1845, Nils Anton 1846(5/2), Maria Wilhelmina 1850, Maria Wilhelmina 1853 samt Johanna Mathilda 1857.

 

4/2 (1:224) Hans Petter Johansson Wikström, född 1790-12-31 på Alvik 12. Gift med Stina Cajsa Norbäck, född 1791-09-25 i Råbäcken, Boden. Barn: Brita Helena 1819(4/5), Stina Cajsa 1822, Nils Petter 1822(5/7), Lisa Greta 1826 samt Anna Maja 1828.

 

4/3 (8/12 i Rosfors)(10:637) Samuel Danielsson, född 1821-03-06 i Bölebyn. Gift med Brita Magdalena Andersdotter Ström, född 1821-03-01 i Roknäs. Barn: Johan 1845Rosf., Anders 1849Rosf., Isak Albert 1851Rosf, Isak Albert 1854Bj, Isak Axel 1857Bj, Amanda Magdalena 1859Bj, Amanda Magdalena 1865Bj, August Edvard 1869Bj.

 

4/4 (10:683) Isak Danielsson, född 1826-10-01 i Bölebyn. Gift med Greta Johanna Nilsdotter, född 1833 i Bjurs., dotter till 3/5. Barn: Emma Sofia 1856, August 1858, Isak Ludvig 1861, Albert 1863, Hilda Regina 1866, Bror Albert 1869, Amalia 1873, Ruben 1875 och Simon Levi 1880.

 

4/5 (1:134) Nils Petter Hansson Häggström, född 1819-03-10 på Alvik 12, brorson till 3/4. Gift med Brita Helena Wikström, född 1819 i Bjurs., dotter till 4/2. Barn: Kristina Elisabeth 1850B(5/ 9) 5/1 (3:1) Carl Johan Bergman, född 1842-06-26 i Bjurs. Gift med Magdalena Erika Öberg, född 1844-12-20 i Krokvattnet, dotter till 8/1 i Krokv.. Barn: Johan Anton 1870, August Robert 1871, Ida Wilhelmina, Karl Leonard 1876, Erika Wilhelmina 1879 samt tvillingarna Lydia Eugenia och Nils Hugo 1884.

 

Generation 5 5/2 (3:411) Nils Anton Bergman, född 1846-11- 08 i Bjurs., son till 4/1. Gift med Sofia Mathilda Ahlqvist, född 1849-01-20 i Nederluleå. Barn: Sofia Wilhelmina 1874(6/3), Johanna Mathilda 1872 och Emma Eugenia 1885.

 

5/3 (12/8 i Krokv.) (1:179) August Johansson, född 1855-07-17 i Krokvattnet, son till 9/4 i Krokv. Gift med Maria Lovisa Karlsdotter, född 1862-01-31 i Älvsbyn. Barn: Johan Walfrid 1885, Elina Amanda 1887, Frans August 1889, Beda Lovisa 1890, Emma Viktoria 1892, Anna Amalia 1894 samt Nils Arvid 1896(6/4).

 

5/4 (10:45) August Pettersson, född 1864-05-24 i Älvsbyn. Gift med Johanna Nordlund, född 1862-03-11 i Älvsbyn. Barn: Anna Maria 1888, August Bernard 1890(6/5), Johan Sigfrid 1891, Ernst Oscar 1893, Ebba Johanna 1894 och Karl Fridolf 1896..

 

5/5 (7:775) Karl Edvard Ahlqvist Ahlqvist, född 1854-04-15 i Rosfors son till 7/30 i Rosfors. Gift med Emelia Andersdotter, född 1856 på Sjulsmak 8 1/2. Barn: Carl Elof 1885 och Hildur Emelia 1887.

 

5/6 (10:635) Anders Danielsson, född 1849-02- 13 i Rosf., son till 4/3. Gift med Maria Lovisa Karlsdotter, född 1848-09-05 från Piteå lf. Barn: Johan Arvid 1873(6/6) och Elin Eugenia 1875.

 

5/7 (1:226) Nils Petter Wikström, född 1822-12- 01 i Bjurs., son till 4/2. Gift med Maja Brita Olofsdotter, född 1823-12-23 i Ale. Barn: Nils Johan 1862(6/7) och Maria Mathilda 1868. 5/8 (10:651) Johan Olof Burman, född 1854-03- 01. Gift med Maria Hansdotter, född 1850 i Piteå lf. Barn: Johan Alfred 1883, Elin Amanda 1884, Carl Fabian 1887(6/8), Maria Amanda 1888, Anna Amanda 1890 och Bror Anton 1894(6/9).

 

5/9 (1:46) Nils Johan Lundström, född 1841-09- 24 på Långnäs 9. Gift med Kristina Elisabeth Häggström, född 1850-12-21 i Bjurs., dotter till 4/5. Barn: Johan Alfred 1874(6/10), Nils Erik 1876, Helena Augustina 1878, Augusta Wilhelmina 1880, Emma Elisabeth 1883, Maria Mathilda 1885, August Helmer 1887, John Eliss 1889, Agnes Sofia 1891 och Axel Renus 1892.

 

5/10 (10:58) Isak Ludvig Isaksson, född 1861- 03-29 i Bjurs., son till 4/4. Gift med Anna Mathilda Lundberg, född 1863-11-28 i Altersbruk. Barn: Johan Hugo1900(6/11), Sigurd, Rut och Artur 1905.

 

Generation 6 6/1 (3:416) August Robert Bergman, född 1871- 10-25 i Bjurs., son till 5/1. Gift med Johanna Augusta Wikström, född 1868-12-13 i Ale. Barn: Hugo Einar 1898, Ester Magdalena 1900, Hildegard Augusta 1903, Eva Kristina 1905, August Ivar 1908(7/1), Robert Samuel 1910 samt ett dödfött barn 1913.

 

6/2 (3:415) Johan Anton Bergman, född 1870- 03-09 i Bjurs., son till 5/1. Gift med Maria Magdalena Larsson, född 1880-10-07 i Sjulsmark, dotter till Carl Johan Larsson. Barn: Hanna Adina 1906, Elin Maria 1909, Ida Wilhelmina 1910, Johan Egon 1912, Rut Ingeborg 1916 samt Petri 1921.

 

6/3 (8:143) Petter Algot Wikström, född 1872- 09-03 i Ale. Gift med Sofia Wilhelmina Bergman, född 1874 i Bjurs., dotter till 5/2. Barn: Signe Wilhelmina 1898, Nils Gunnar 1900, John Algot 1902, Frida Emelia 1908, Svea Mathilda 1910, Nanna Kristina 1912, Johan Atle 1915, Göta Sofia 1917 samt Tora Augusta 1919.

 

6/4 (1:993) Nils Arvid Johansson, född 1896 i Bjurs., son till 5/3. Gifte sig med Anny Kristina Karlsson. Barn: Alf 1934, Kerstin 1938 och Gudrun 1943?.

 

6/5 (10:37) August Bernhard Pettersson, född 1890-02-07 i Bjurs., son till 5/4. Gift med Ester Kristina Marklund, född 1891-01-07 i Sjulsmark, dotter till . Barn: Inga Sofia 1915, Karin Kristina 1917, Astrid Maria 1919, Elsa 1921, Gunnar 1923 och John 1925.

 

6/6 (10:660) Johan Arvid Danielsson, född 1873- 04-14 i Bjurs., son till 5/6. Gift med Lydia Wikström samt därefter med Maria Englund. Barn: Helga Lovisa 1903, Hildur Alina 1905, Edit Maria 1911, Sven Johan 1913 samt Erik Arvid 1917 samt Lydia Valborg (Bojan) 1917.

 

6/7 (10:23) Nils Johan Wikström, född 1862-06- 28 i Bjurs., son till 5/7. Gift med Johanna Sofia Nygren Ahlqvist, född 1857-08-31 i Rosfors. Syster till 5/5. Barn: Mathilda Wiktoria 1893, Gerda Ingeborg 1894(6/8) och Hildur Eugenia 1898. Omgift med med Hulda Amanda Eriksson från Ersnäs. Barn: Lilly Helena 1909(7/3), Nils Elof 1910(7/7) och Hildur Amanda 1918(17/ 33 i Sjulsm)

 

6/8 (10:56) Carl Fabian Burman, född 1887-01- 17 i Bjurs., son till 5/8. Gift med Gerda Ingeborg Wikström, född 1894 i Bjurs., dotter till 6/7. Barn: Ingrid Maria 1918, Karl Göran Sigvard 1920, Märta, Helge 1925, David 1926(7/8) och Greta.

 

6/9 (10:649) Bror Anton Burman, född 1894-05- 10 i Bjurs., son till 5/8.

 

6/10 (1:16) Johan Alfred Lundström, född 1874- 03-05 i Bjurs., son till 5/9. Gift med Erika Wilhelmina Bergman, född 1879-09-05 i Bjurs., dotter till 5/1. Barn: Selma 1906, Albin 1908 och Bertil 1910(/ i Sjulsm). Omgift med Alma Wilhelmina Englund, född 1880-03-03 i Bredträskheden. Barn: Nils Erik 1914, Bengt 1916(7/ 9), Åke 1918(/ i Sjulsm), Goldie 1920 samt Siri 1922.

 

6/11 (10:50) Hugo Isaxon, född 1900-01-19 i Bjurs., son till 5/10. Gift med Lea Maria Johansson, född 1905-08-29 i Älvsborg, Sjulsmark(/ i Sjulsm). Barn: Rut 1926, Sigurd 1927, Gunhild 1928, Alex 1930, Ulla 1932, Birgitta 1934, Tor 1935, Sture 1940, Bo 1945 samt Maud 1947.

 

Generation 7 7/1 (3:62) Ivar Bergman, född 1908-01-31 i Bjurs., son till 6/1. Gift med Lotten Paulina Lundgren, född 1914-05-15 i Sjulsmark, dotter till / i Sjulsm. Barn: Lisbet 1934, Ola 1936, Elsy 1937, Hjördis, Gösta 1942, Tryggve, Göran samt Margareta. 7/2 (3:173) Johan Atle Wikström, född 1915-02- 07 i Bjurs., son till 6/3. Gift med Agnes Hansson från Ersnäs. Barn: Kristina, Kjell och Monica.

 

7/3 (3:173) John Wikström, född 1902-06-25 i Bjurs., son till 6/3. Gift med Lilly Wikström, född 1909-03-19 i Bjurs., dotter till 6/7. Barn: Kurt 193

 

7/4 (10:42) Gunnar Pettersson, född 1923 i Bjurs., son till 6/5. Gift med Birgitta Isaxon, född i Bjurs., dotter till 6/11. Barn: Ted, Jan, Helena och Leif.

 

7/5 Göte Isaksson, född i Hällfors. Gift med Ingrid Englund från Ersnäs. Barn: Brage 1942, Roland Tore, Irma och Stefan.

 

7/6 (10:632) Sven Johan Danielsson, född 1913 i Bjurs., son till 6/6. Gift med Essy Johansson från Notviken. Barn: Sven Anders 1946(8/5), Bodil 1947(8/6) och Åsa.

 

7/7 (10:29) Nils Elof Wikström, född 1910 son till 6/7. Gift med Ebba Backman från Manjärv. Barn: Inga Maj och Per Olof(8/7).

 

7/8 (10:647) David Burman, född i Bjurs., son till 6/8. Gift med Ulla Isaxon, född 1932 i Bjurs., dotter till 6/11. Barn: Ann 1950, Eva 1953 och Lars 1959(8/9).

 

7/9 (1:22) Bengt Lundström, född 1916-01-01 i Bjurs., son till 6/10. Gift med Vega Johansson, född 1922-01-09 i Sikfors. Barn: Sune 1942, Berit 1945, Mats 1947(8/8), Tomas 1950 och Birgit 1956.

 

7/10 (3:1411) Wilmar Wikström från Ale. Han var gift med Edit ?. De hade barnen Valdemar, Tore, Tage och Britt Marie(8/10).

 

Generation 8 8/1 (8:478) Jan Erik Johansson, född i Rosfors, son till 17/59 i Sjulsm. Gift med Margareta Bergman, född Bjurs., dotter till 7/1. Barn: Sara och Signe.

 

8/2 (1:996) Alf Johansson, född 1934 i Bjurs., son till 6/4. Gift med Ulla Britt.

 

8/3 (10:629) Ted Pettersson, född i Bjurs., son till 7/4.

 

8/4 Roland Isaksson, född i Bjurs., son till 7/5.

 

8/5 (10:634) Sven Anders Danielsson, född 1946 i Bjurs., son till 7/6.

 

8/6 (10:704) Bo Isaksson, född 1945 i Bjurs., son till 6/11. Gift med Bodil Danielsson, född 1945 i Bjurs., dotter till 7/6.

 

8/7 (10:628) Per Olof Wikström, född 1910 i Bjursträsk, son till 7/7.

 

8/8 (2:319) Mats Lundström, född 1947 i Bjurs., son till 7/9.

 

8/9 (10:770) Lars Burman, född 1959 i Bjurs., son till 7/8.

 

8/10 (3:1415) Britt Marie Wikström, dotter till 7/10.

 

 

 

 

 

 

(c) Bjurstrask.se 2008

Prata om Bjurs - blog.bjurstrask.se